Konkurreras fjällräven ut?
Om relationen mellan fjällräv och rödräv.

Sammanfattning av artikeln: Tannerfeldt M, Elmhagen B, Angerbjörn A (2002) Exclusion by interference competition? The relationship between red and arctic foxes. Oecologia 132: 213-220.

Om två olika rovdjursarter lever på ungefär samma sätt så konkurrerar de om samma bytesdjur, lyor och revir. Det kan leda till direkta konflikter, där individer av den större arten typiskt kan köra bort, skada eller till och med döda individer av den mindre arten. För att undvika konflikt och för att minimera risken att skadas eller dödas, kan de mindre individerna försöka undvika närkontakt med de större. Men sammantaget kan konkurrens mellan arter leda till att den mindre arten minskar i antal eller att den helt enkelt inte kan leva i de miljöer där den större arten finns. De arter som faktiskt samexisterar brukar därför ha relativt olika levnadssätt, vilket innebär att de inte konkurrerar särskilt mycket med varandra.

Fjällräv och rödräv är två arter som lever av ungefär samma bytesdjur (Elmhagen m. fl. 2002) och på ett likartat sätt, men till största delen i olika miljöer. Fjällräven lever i tundraområden och på öar i Arktis, samt i den skandinaviska fjällkedjan, medan rödräven i huvudsak lever i skogs- och jordbruksbygder söder om fjällrävens utbredningsområde. Det finns även en del rödräv i Arktis, men överlappet med fjällrävens utbredningsområde är ganska litet. Fjällräven är mindre än rödräv. Den är bättre anpassad till att klara ett kallt klimat och behöver inte lika mycket mat som en rödräv. Rödräven är å andra sidan, på grund av sin större storlek, kapabel att köra bort eller till och med döda en fjällräv.

År 1992 publicerade Pall Hersteinsson och David Macdonald en analys av fjällrävens och rödrävens utbredning i Arktis, arternas förhållande till varandra och olika klimatvariabler. På basis av resultaten la de fram hypotesen att rödrävens nordgräns styrs av tillgången på mat och på klimatet, medan fjällrävens sydgräns styrs av konkurrens med rödräv. Det skulle innebära att om miljön förändras till rödrävens fördel, t ex om klimatet blir varmare och tillgången på föda ökar, så skulle rödräven öka sitt utbredningsområde och tränga undan fjällräven.

I Skandinavien har klimatet blivit varmare sedan 1800-talet. Under samma tid har fjällräven minskat sin utbredning på kalfjället samtidigt som rödräven blivit vanligare. På 1800-talet valpade fjällräven i lyor ända nere vid trädgränsen, men idag använder den nästan bara de högst liggande lyorna (Dalerum m.fl. 2002). I den här studien undersökte vi hypotesen att fjällräven undviker kontakt med rödräv, genom att inte använda lyor som ligger i närheten av bebodda rödrävslyor. Vi analyserade därför i vilka lyor i Vindelfjällen som fjällrävsvalpar fötts under en 9-årsperiod. Vi fann att högkvalitativa fjällrävslyor i mycket större utsträckning var bebodda av fjällräv med valpar under de somrar då det inte fanns en rödrävslya med valpar (d v s en revirhävdande rödräv) i närheten. De få tillfällen när fjällräv ändå fick valpar i närheten av en rödrävslya, vilket hände vid 3 tillfällen under studieperioden, så verkade sannolikheten för konflikt med rödräv hög. Vid 2 av de 3 lyorna dödades fjällrävsvalpar av rödräv under sommaren, varpå fjällrävarna lämnade lyan och flyttade resten av kullen längre bort från rödrävslyan.

Vi drog slutsatsen att fjällrävar undviker att etablera sig i rödrävsrevir (alternativt blir bortkörda om de försöker). Det innebär att konkurrens från rödräv kan utestänga fjällräven från de mest bytesdjursrika delarna av kalfjället, de som rödräven föredrar. Fjällräven förlorar därmed de bästa reviren, där chansen att föda upp valpar är störst, vilket kan ha bidragit till att fjällräven minskat under 1900-talet.