Kräfta eller fisk? Individuella födopreferenser hos flodiller

Sammanfattning av artikeln: Haage M, Angerbjörn A, Elmhagen B, Maran T (2017) An experimental approach to the formation of diet preferences and individual specialisation in European mink. European Journal of Wildlife Research 63: 34.

Ett djur kan specialisera sig på att äta en viss sorts föda trots att dess artfränder i regel har en generalistisk födostrategi. Det kan i sin tur påverka djurets chanser att överleva och reproducera sig. Genom att studera födopreferenser experimentellt hos djur som växt upp i en kontrollerad miljö kan förstå vad som ligger bakom djurens födostrategier. Beror de på medfödda preferenser och inlärning? Eller på tillgången på olika sorters föda i olika livsmiljöer? Den typen av studier är svårare att göra på vilda djur där individerna kan ha väldigt olika bakgrund och erfarenheter.

I den här studien undersökte vi individuell specialisering och inlärning hos flodiller (Mustela lutreola). Flodillern är akut utrotningshotad i Europa och de djur som ingick i studien hade växt upp i hägn på ett bevarandecentrum på Tallinn Zoo i Estland. Under två veckors tid fick flodillrarna välja mellan en typ av föda som de var van vid sedan tidigare (strömming) samt två nya födoslag (kräfta och husmus). Flodillrarnas förmåga att anpassa sig till ny slags föda skulle kunna ha betydelse i bevarandearbetet, eftersom en del av de flodillrar som föds på bevarandecentrat sätts ut i naturen i ett försök att återskapa vilda flodillerstammar.

Generellt sett åt flodillrarna mer kräfta och mindre strömming ju längre experimentet fortskred. Det var ovanligt att de åt husmus. Det fanns emellertid skillnader mellan djuren. En del var relativt generalistiska, medan andra var fisk- eller kräftspecialister. Djuren hade också olika lång inlärningstid, vilket innebar att de övergick till en mer kräftdominerad diet i olika takt.

Resultatet tyder på att graden av individuell specialisering påverkades av både medfödda preferenser och inlärning. Skillnaderna i inlärningstakt kan dessutom innebära att olika djur har olika förmåga att anpassa sitt beteende till nya situationer, vilket i sin tur kan vara kopplat till djurens personlighet. Detta är något man skulle kunna behöva ta hänsyn till inom bevarandeprojektet, eftersom tidigare forskning visat att flodillrarnas personlighet kan påverka deras överlevnadschans när de sätts ut i naturen (Haage m fl. 2017). Sådana effekter skulle även kunna finnas hos andra arter.