Vad avgör hur mycket räv det finns?
Om vargen, lodjuret och rödräven i 1800-talets Sverige.

Sammanfattning av artikeln: Elmhagen B, Rushton SP (2007) Trophic control of mesopredators in terrestrial ecosystems: top-down or bottom-up? Ecology Letters 10: 197-206. Ladda ner pdf

Enligt ekologisk teori har människans förföljelse av stora rovdjur lett till att ekosystemens struktur förändrats på olika sätt. En hypotes är att stora rovdjur, som ibland dödar mindre rovdjur, reglerar de mindre rovdjurens numerär på en låg nivå. Det innebär att en kraftig minskning av antalet stora rovdjur kan leda till onormalt höga tätheter av mellanstora rovdjur (s k mesopredatorer). Den här hypotesen har fått stor spridning, men ganska få studier har kunnat visa på det här skiftet i rovdjurssamhällets struktur. En anledning till det är att det ofta är väldigt länge sedan de stora rovdjuren utrotades, och när de stora rovdjuren inte längre finns så går det förstås inte att visa vilken effekt de en gång hade på andra arter. Samtidigt har kritik framförts mot hypotesen om mängden mesopredatorer ökar i de stora rovdjurens frånvaro. Kritiken går ut på att forskarna sällan tar alternativa förklaringar till höga mesopredatortätheter i beaktande. Till exempel kan vissa mesopredatorer gynnas av människans markanvändning då den kan öka tillgången på bytesdjur.

I den här studien analyserade vi historisk jaktstatistik på varg, lo och rödräv i Sverige, för att undersöka hypotesen att den kraftiga nedgången i de svenska varg- och lostammarna på 1800-talet gynnade den mindre rödräven. Statistiken vi använde redovisade antalet skottpremier som utbetalats för varg, lo och rödräv i varje svenskt län perioden 1828-1927. För att i möjligaste mån kontrollera för effekten av andra faktorer som skulle kunna påverka rödrävsstammens utveckling, så inkluderade vi även data på areal odlad mark, befolkningsstorlek och ekosystemets produktivitet. Öppen mark kan gynna rödräv genom en ökad tillgång på åkersork som är ett viktigt bytesdjur, ekosystemets produktivitet beskriver var i Sverige det finns förutsättningar för höga rovdjurstätheter och förändring i befolkningens storlek skulle kunna påverka hur mycket rovdjur som jagas.

Våra resultat visade att den länsvisa förändringen i antalet skottpremier som utbetalats för rödräv var relaterat till antalet skottpremier som utbetalades för varg och lo. I de län där antalet skottpremier för varg och lo minskade kraftigt, i praktiken på grund av att varg och lo utrotades, så skedde de kraftigaste ökningarna i antalet skottpremier som utbetalades för räv. Det ger stöd åt hypotesen att rödräven gynnades av att varg och lo utrotades. Effekten på räv modifierades dock av ekosystemets produktivitet. Det vara bara i sydliga län, där ekosystemets produktivitet är relativt hög, som de stora rovdjurens försvinnande verkade gynna rödräven. En möjlig förklaring är att rödrävsstammens storlek i norra Sverige istället beror starkt på födotillgången, som varierar kraftigt mellan år i takt med sorkcykeln. I södra Sverige har rödräven tillgång till fler alternativa bytesdjur vilket gör den mindre beroende av sork. Däremot fann vi i den här studien inga tecken på att förändringen i antalet skottpremier för räv var kopplad till förändringen i areal odlad jord eller befolkningsstorlek.

Läsa mer? Populärvetenskaplig artikel publicerad i Våra Rovdjur