Stora rovdjur, mindre rovdjur och deras bytesdjur:
Vad avgör hur mycket rödräv och skogshare det finns?
Lodjur eller ekosystemets produktivitet?

Sammanfattning av artikeln: Elmhagen B, Ludwig G, Rushton SP, Helle P, Lindén H (2010) Top predators, mesopredators and their prey: Interference ecosystems along bioclimatic productivity gradients. Journal of Animal Ecology 79: 785–794.

Enligt ekologisk teori bestäms ett ekosystems storskaliga struktur av två faktorer. Dels av reglering "uppifrån", t ex att rovdjur dödar sina bytesdjur, dels av reglering "nerifrån", t ex av resurstillgång. Resurstillgång beror i sin tur på ekosystemets produktivitet. I ett ekosystem med tre trofinivåer (rovdjur, växtätande bytesdjur och växter) så regleras den högsta trofinivån (rovdjuren) nerifrån av ekosystemets produktivitet. (Teorin förutsätter att antalet rovdjur inte styrs av människan.) Hur många individer det finns på den näst högsta trofinivån, bytesdjur, regleras istället uppifrån genom rovdjurens predation. Eftersom rovdjuren reglerar bytesdjuren på en låg nivå, så har bytesdjurens bete knappt någon effekt på växterna. Det innebär att växterna framför allt regleras nerifrån av ekosystemets produktivitet. I ett ekosystem med två trofinivåer, t ex ett där människan utrotat rovdjuren, så utgör växtätarna den högsta trofinivån. Det innebär att mängden växtätare regleras nerifrån, vilket i sin tur innebär att växtätarna utövar ett hårt betestryck på växterna, så att mängden foderväxter regleras uppifrån.

Vad innebär det här för ett ekosystemets struktur? I ett ekosystem med tre trofinivåer kommer mängden rovdjur och växter, som båda regleras nerifrån, att öka med ekosystemets produktivitet. Däremot kommer inte mängden bytesdjur öka med ekosystemets produktivitet, eftersom mängden bytesdjur regleras av rovdjuren. I ett ekosystem med två trofinivåer, där växtätarna inte längre är bytesdjur utan utgör den högsta trofinivån, kommer mängden växtätare regleras nerifrån och öka med ekosystemets produktivitet. Mängden växter kommer vara oberoende av ekosystemets produktivitet eftersom de regleras uppifrån av bete.

I den här studien undersökte vi om den generella ekologiska teorin, som är tänkt att fungera för en klassisk födokedja bestående av rovdjur, bytesdjur och födoväxter, även kan förklara hur stora rovdjur (toppredatorer) reglerar mindre rovdjur (mesopredatorer) och hur det i sin tur påverkar mängden bytesdjur. Vårt studiesystem bestod av lodjur, rödräv och skogshare i Finland. Det är känt att lodjur ibland dödar rödräv och därför ville vi undersöka om lodjur kan reglera rödräv i den utsträckning som teorin förutspår för klassiska födokedjor. Dessutom undersökte vi om skogsharen, som är ett viktigt bytesdjur för både lo och rödräv i Finland, påverkades. Data tillhandahölls av det finska vilttriangelprogrammet. Det är ett rikstäckande viltövervakningsprogram där finska jägare årligen inventerar närmare 1000 "vilttrianglar", triangelformade fasta inventeringsrutter i de finska skogarna. Inventeringen sker på vintern, ungefär ett dygn efter ett snöfall, och jägarna räknar antalet spår av olika arter som korsar inventeringsrutten. På det sättet får man ett index för hur mycket det finns av varje art i olika delar av Finland, och hur viltstammarnas storlek förändras över tid. De data vi använde hade samlats in perioden 1989-2005 över hela Finland söder om renskötselområdet.

Våra resultat visade att rödräven var mindre vanlig än förväntat i förhållande till ekosystemets produktivitet i områden där det var mycket lo. Där det var gott om räv fanns det istället mindre skogshare än förväntat i förhållande till ekosystemets produktivitet. Det innebär att lo hade en negativ effekt på mängden räv, och en indirekt positiv effekt på mängden hare. Det tyder på att en tät rävstam totalt sett utövar ett högre predationstryck på skogshare, än vad lo och räv gör tillsammans eftersom lodjur innebär en glesare rävstam. Den negativa effekten av lo på räv fick även stöd av populationstrenderna. Rävstammen minskade i områden där lostammen ökade under studieperiodens gång.

Våra resultat visade dessutom att lodjurets status påverkade ekosystemets struktur. I områden där det var relativt mycket lo, så ökade både mängden lo och mängden hare med ekosystemets produktivitet, medan mängden räv var konstant låg. I områden med relativt lite lo ökade istället mängden räv med ekosystemets produktivitet, medan mängden hare inte gjorde det.

Läsa mer om reglering och ekosystemstrukturer? Se vetenskaplig bakgrund