Bodil Elmhagen

Hem

Publikationer: Sammandrag

Resultat - min berättelse

Studieområde
- Om Fennoskandien

Vetenskaplig bakgrund

In English

     
 

Vad betyder genetiken för den akut hotade fjällrävens populationsstruktur?

Sammanfattning av artikeln: Dalén L, Kvaløy K, Linnell JDC, Elmhagen B, Strand O, Tannerfeldt M, Henttonen H, Fuglei E, Landa A, Angerbjörn A (2006) Population structure in a critically endangered arctic fox population: does genetics matter? Molecular Ecology 15: 2809-2819.

Fjällräven i Skandinavien är akut hotad. Populationen minskade kraftigt i början av 1900-talet och har inte återhämtat sig trots att den varit fredad i mer än 65 år. Det innebär att fjällräven genomgått en s k populationsgenetisk flaskhals, en lång tid med liten populationsstorlek, vilket innebär en risk för inavel. Eftersom populationen samtidigt varit fragmenterad, de resterande fjällrävarna har funnits i några få fjällområden utspridda i Skandinavien, så skulle det kunna ha uppstått en genetisk substruktur där fjällrävarna i olika områden skiljer sig genetiskt från varandra. Å andra sidan kan fjällrävar vandra långa sträckor vilket skulle ha kunnat motverka en utveckling med genetiska skillnader mellan olika områden i Skandinavien.

För att undersöka om nedgången i populationsstorlek medfört en minskad spridning mellan områden och en ökad genetisk populationsfragmentering så analyserades den genetiska variationen hos 150 fjällrävar i Skandinavien och Ryssland. Resultaten visade att den skandinaviska fjällrävspopulationen numera är fragmenterad i fyra subpopulationer, medan fjällrävarna på Kolahalvön och nordvästra Ryssland bildar en stor femte population. Inom Skandinavien så skiljs de olika subpopulationerna åt av områden med skog.

Det verkar alltså som att spridningen mellan olika subpopulationer för närvarande är mycket låg, men den genetiska variationen inom subpopulationerna är fortfarande ganska hög. Detta tyder på att den genetiska fragmenteringen uppkommit relativt nyligen. Eftersom den genetiska variationen inom subpopulationerna är hög så är inavel inte ett allvarligt hot mot den skandinaviska fjällräven i nuläget, men faktumet att subpopulationerna är små och isolerade innebär att demografiskt slumpmässiga händelser kan vara ett större hot.

 
   

 

 

Beskogade dalgångar skiljer olika kalfjällsområden åt. Det gör det svårare för fjällräven, som föredrar kalfjäll, att vandra mellan olika områden (Foto från Saltoluokta i Norrbotten)
 

Fjällbjörksskog nära trädgränsen
(Vindelfjällen, Västerbotten)